Om Söderhamn Pride
Idén till en Pridefestival föddes 2011 av två lokala företagare. Då var det inte många, knappt de själva, som trodde på idén. Mångas bedömning var att Söderhamnarna ”inte var mogna” för ett sådant evenemang. Homosexuella och transpersoner har misshandlats och kränkts och valt att lämna staden. Dom kontaktade Majs Keller med vana att ordna bra och välbesökta gay-fester. Det första året fungerade hon som konsult med ansvar för kommunikation/marknadsföring och att hjälpa till med bokning av föreläsare. Under det andra året formades Pridens innehåll istället av en referensgrupp bestående av fem personer. Inför det tredje året drivs Söderhamn Pride i RFSL Hälsinglands regi som drivs ideélt.
Söderhamn Pride behövs för att människor fortfarande bedöms och särbehandlas utifrån vem de är kär i och väljer att ha sex med. Alla ska kunna känna stolthet över den de är!
Söderhamn Pride behövs för att alla ska förstå att vi får ett rikare liv om vi förstår och respekterar varandra som de individer vi är. Alla ska kunna vara stolta över mångfalden!
Söderhamn Pride behövs också för att öka förutsättningarna för ekonomisk tillväxt. Forskning visar att platser med bland annat fler homosexuella, konstnärer, bohemer och andra kreativa människor uppvisar en starkare ekonomisk tillväxt. Alla ska ha kunskap om och kunna känna stolthet över varandras betydelse också för tillväxt.
Kort om Pridens historia
För HBTQ-personer världen över är Pridefirandet ofta lika viktigt och välkänt som Julafton eller Nyår. Pridefirandet har sitt ursprung i den amerikanska gayrörelsens födelse i New York den 27-29 juni 1969. Omfattande trakasserier av HBT-samhället skedde av Polisen och den 27 juni gjordes ännu en razzia mot Stonewall Inn (gaybar) på Christopher Street. Men den här gången satte sig gästerna på tvären, för första gången i historien, och kravaller som varade i tre dygn utbröt. Sedan dess har man över hela världen firat minnet av det tillfälle då HBT-samhället för första gången slog tillbaka mot trakasserierna och så starkt vågade vara stolta över sin identitet och sin kultur.
Över hela världen firas Pride. Det har gått från att fira ett minnesfirande med politiska manifestationer till folkfest och festivaler. I de länder och städer där det inte är straffbelagt med homosexuell kärlek har Pride blomstrat och i städer som New York, Paris, Berlin, San Fransisco, Tel Aviv, Bangkok och Sydney lockar dessa festivaler och evenemang upp till flera hundra tusen deltagare.
I Sverige har vi firat Pride i många olika former och RFSL (Riksförbundet för sexuellt likaberättigande) arrangerade redan 1979 den första ”Homosexuella Frigörelseveckan” som sedan utveckats till det Stockholm Pride vi har idag. Det har också blivit allt vanligare att städer runt om i landet arrangerar Pridefestivaler från norr till söder.
Regnbågsflaggan bär våra färger
Regnbågsfärgerna och regnbågsflaggan är sedan 1978 den mest kända internationella symbolen för homosexuell solidaritet. Den skapades av konstnären Gilbert Baker och bar i sitt original åtta färger istället för nuvarande sex: hot pink, röd, orange, spanskt gul, grön, turkos, indigo och violet. I takt med att den blev allt mer populär i San Franciscos Prideparad, slutade man använda hot pink och indigo och turkos blev blå.
Precis som i New York, San Fransisco, London och Los Angeles vajar Regnbågsflaggan på våra kommunala flaggstänger under Söderhamn Pride.